Lillasyster mot utlandet

Ja, herre min skapare. För att uttrycka det i så religiösa termer som möjligt. Det händer grejer i det här livet vill jag lova. Ibland blir det lite för mycket, men då har fröken undertecknad skaffat sig en oas... i Rumänien av alla ställen. Så nu på lördag drar jag igen. Alla hundar och människor där var så underbara så nu fräser jag iväg igen. Där får jag energi, och det vill jag ha nu. I massor helst. Dock har Lufthansa valt att strejka nu mitt i allt, vilket gör det hela lite mer nervpirrande än det behövt vara, men nu är det så, och de får banne mig se till att jag kommer iväg, för nu har jag skrapat ihop en kartong med godis, två fodersäckar, tio halsband, ett gäng koppel, runt 20 dentalsticks och en drös hundleksaker. Med andra ord är min resväska redan full, utan att jag ens packat ner något till mig själv. Förhoppningsvis håller vädret i Cluj i sig, där det nu är 26 grader och sol. Då behövs ju inte så mycket kläder. Men ja, det kräver då att Lufthansa inte håller på och fjollar sig.

I fredags tittade även gudson nummer två ut. Såg ut som en kopia av brorson nummer ett (aka. Ture (Erik: aka. står för also known as.)). Lite knäpp i höften gör att han nu får ligga på nån slags bräda som inte ser alltför bekväm ut, och som ju dessutom knölar till det mesta när det gäller blöjbyte, påklädning och bad. Det sistnämnda får ske i Växjö, sex mil bort, en gång i veckan. Så ja, det blev väl lite mycket för de nyblivna päronen. Men Ture är glad. Han har fått massor av presenter, och bryr sig inte avsevärd om att det kommit en lillebror. När vi frågar vad han ska heta menar Ture att "Storasyster" är ett bra namn. Kan hårdrocksband heta Lillasyster kan väl småbröder heta Storasyster?

Efter mitt förra besök i Cluj blev det helt enkelt så att jag var tvungen att adoptera en hund. Jag kunde inte låta fina Smiley stanna i sin inhägnad. Så, det där löftet att jag inte skulle ha med nån hund hem blev en sanning med modifikation. Han dyker ju inte upp förrän den 22 september. Då kommer han till ett hem med nymålad och ombyggd hundkoja, utbyggd hundgård, nya leksaker och egna koppel och halsband, och en helt egen namnbricka. Det förtjänar han. Som läget är nu vill jag bara vara på plats nere i Rumänien nu och ropa på alla godingarna och sen hänge mig helt åt intensivgos (möjligtvis lite öl och choklad med eftersom det är väldigt billigt.).

Den gamla hundtanten hemma hos mamma (aka. Fjant och Lesedi) har mest legat i min säng och snarkat under mitt besök denna gång. Ja, utom när jag kom hem med kartongen hundgodis då. Helt plötsligt var hon väldigt vaken, engagerad och pigg i fossingarna. Mitt i allt snodde hon dessutom en dentalstick, och eftersom hon la sån energi i stölden så lät jag henne hållas. Hon var värd den.

Själv har det helt enkelt varit lite mycket på sistone. Kroppen har inte varit riktigt nöjd, så i snart två veckor har den haft lite feber, halsont, ledont och trötthet. Ica är inte helt nöjd med detta. Så nu gäller det mer vitaminpulver, men vila finns just nu inte på kartan, och är kroppen så taskig så den bara går och trycker på skiten utan att bryta ut nåt eller slänger bort det, då sätter vi hårt mot hårt. Sömnen kanske hade kunnat vara lite bättre. Som det är just nu ligger ju en viss snarkande fyrbenting och tar upp 80% av all sängplats. Men det får hon. Hon är ju så söt. Dock sitter jag nu i barndomshemmet och bloggar och med en mor som följer Robinson och som i varje reklampaus måste komma in och klaga över hur tjejerna håller Robban bakom ryggen är det stört omöjligt att försöka producera en sammanhängande text. Det här blir därmed allt som erbjuds för denna gång. Samma bloggadress kommer dock gälla under utlandsvistelsen som sist. Sedan får vi se om jag kommer hem eller ej.