Tuesday, January 15, 2008

Gatsmart, eller inte

Nej, jag kommer inte blogga om Jerringpriset och dess pristagare.

Alltid när jag känner mig trött i skallen eller det är mycket som snurrar runt där orkar jag inte börja på nya böcker (vilket jag för övrigt avskyr att göra. Man kommer från en bok och är en smula utmattad och sen ska man börja på en ny där det tar minst ett till två kapitel innan man ens träffat på huvudkaraktärerna och skadessutom lära sig deras namn. Usch och fy.). Istället plockar jag ner en av alla gamla trotjänare som redan står och trängs i bokhyllan (Ja, de trängs. På en del hyllor är det tre rader i bredd. Man ser inte de bakersta och de i mitten är svåra att få upp.) och läser dem istället. Då vet jag ju vad som kommer och hända, och jag vet att det är en bra bok. Nu är ett sådant tillfälle och jag ligger sådeles och kvällsläser Ett ufo gör entré av Jonas Gardell. Dagläser gör jag andra böcker, men just nu är de för läskiga för kvällen.

Nåväl. Just i denna boken tas det upp en grej jag funderat på länge: det här med gatnamn. Första gången jag märkte att det fanns drottninggator och kungsgator mer än i Stockholm blev jag förvirrad. Sedan kom jag underfund med att så många gator som det finns så skulle det ju i princip vara omöjligt att undvika dubbletter. Men när jag började på högskolan fick jag dessutom förklarat för mig att de ska ligga på ett särskilt sätt med. Mycket avancerat om du frågar mig.

Sedan är det ju det här med dessa underbart fjantiga namn inom samma kategori. Och hur plötsligt små misstag åker in bland dem i brist på fantasi? fler sorter? förstånd? ja, välj själva.

Hemma i min by har de delat upp oss i norr på fiskevägar. Hur mysigt är det på en skala? Dessutom bor vi inte på vägar eller gator utan på stigar. Ja, utom själva huvudgatan Fiskevägen då, men avkrokarna heter Öringstigen, Mörtstigen, Aborrstigen, Gäddstigen och så vidare. Skoj att vara bosatt på Torskvägen liksom. Tack och lov kom det ingen sådan.

I brors område söder om byn har de massa gator. Därför kunde de inte nöja sig med enbart en kategori utan var tvungen att ta två. Där uppe trängs nu alla olika former av växter samt en hel drös med fåglar. Det är Mistelvägar och Hyacint-, och Ljungvägar blandat med Storkstigar, Lärkgator och Tranvägar. Där kan man riskera att bo både på en väg, stig eller gata. Vad som avgör det har jag ännu inte riktigt förstått. Samtliga är asfalterade och då är det i mitt tycke inte någon stig.

Vad är det som gör att man döper gatorna till sådana "mysfaktorer"? Och hur många olika variationer finns det egentligen? Finns det något ställe som döpt sina gator efter skräckfilmer? Typ Terror på Elmstreet. Tänk själv att bo på Elmstreet, är det lika illa som Torskstigen? Min trevliga dubbelgångare Klüftan har ju fått en gata uppkallad efter sig i lilla Växjö. Dock emot principerna eftersom hon fortfarande är i livet. Är det då trevligare att knalla runt på en massa döingars gator? Vem bestämmer sånt här? Finns den tjänsten rubricerad på Platsbanken någon gång kanske?

Det som ändå känns mest intressant är dessa små avhopp som alla dessa kategorier har. Som om namnen inte räckte till. Eller är det bara ödets nyck som gör att jag mitt bland alla fiskestigar trots allt vuxit upp på Lyckovägen?

7 Comments:

Anonymous Anonymous said...

jag växte upp på bäckvägen och trodde under mycket lång tid som liten att jag bodde på gurkvägen. det tyckte jag var fint. jag blev tokarg på min mamma när hon påminde om att jag bodde på bäckvägen. den bäck som vägen förmodligen fått sin namn från är typ fem cm bred. kul namn på gata (NOT). jag skulle hellre bott på lyckovägen för det klingar finare än bäckvägen. fast allra helst ville jag ju bo på gurkvägen.. och vill de fortfarande...

6:28 PM  
Anonymous Anonymous said...

åh efter ett besök på eniro ser jag att det finns 5 gurkvägar i sverige!! lyllos de som får bo där :)

6:30 PM  
Blogger Ica said...

Haha. jo, jag gillar Lyckovägen... men gurkvägen slår ju högt också.

6:37 PM  
Blogger Heléne Eriksson said...

Det här var kul! Själv har jag bara bott på en gata...eller en väg, Violvägen. Det passade bra sedan när jag skaffade en pojkvän som var licensierad violflicka (:

6:41 PM  
Blogger Ica said...

åh, jag som älskade violpistoler.

6:44 PM  
Blogger masjävel said...

Nu utmanar jag dig! (Kolla mitt inlägg "Fem fakta om Masjävel")

6:29 PM  
Blogger Heléne Eriksson said...

Ett stycke utmärkelse till Ica.

8:28 PM  

Post a Comment

<< Home