Tuesday, January 02, 2007

Kärt barn har många namn

Att sätta namn på saker har alltid varit en last jag haft. Men, saker blir ju så mycket mer personliga när de har ett namn. De känns mer levande och man får en relation till dem. Dessutom blir det ju så mycket lättare att hålla isär saker om samtliga attiraljer har ett namn. Kan det möjligen gå till överdrift?

Min badrumsvåg lystrar till namnet Allan. Uppe bland molnen någonstans har jag en skyddsängel/alien som heter Fritz. Alla som läst bloggen ett tag är ju varse om vilket öde krukväxten Frans mötte. I min lägenhet bor jag och mina två silverfiskar Egon Junior och Per. Egon Senior förolyckades tyvärr i en klämningsolycka. En av mina nära men mest brutala vänner ansåg att silverfiskar gör sig bäst i platt tillstånd mellan två bitar papper och begravda i toaletten. Egon Senior fick med andra ord aldrig med studsa hoppsansteg hand i hand med Per över det gråa kyliga badrumsgolvet. Min sista docka döpte jag till Anna-Lisa. Ja, vaddå, brorsan döpte sin till Klara-Daniel och det måste väl ändå vara snäppet värre? Min, numera stulna, cykel kom rullande när man ropade Beata och min bil kom sällan rullande fast man gastade Gröna Fasan/Faran efter den. I dagens tekniksamhälle fick vår lilla Sony Ericsson namnet Alf.
Någon gång under 2004 hade jag perioder av otrolig skrivkramp. Jag kunde inte åstakomma något vettigt i skriftväg. Allt detta skyllde jag på en liten, men mycket ondskefull spärr som satt på min vänstra axel. Hans namn var Ove och han hade jag aldrig särskilt stor nytta av. Slutligen döptes pappas snurrbara födelsemärke på ryggen till Norrköping.

På denna namnbesatthet har jag även en förmåga att sätta mer eller mindre smickrande smeknamn på alla mina vänner. Oavsett vad namnet blir så är det ändå fint ur mitt perspektiv.
Anna=Zaki, Åsa=Flåsgås, Lotta=Lotus, Emily=Slempo, Carro= Kryllan, Sanna= Snus, Gittan= Virus. Jaja, själv står jag ju för varunamn och blir ofta kallad Räkan hemma, så allt är väl relativt.

Första blogginlägget som blivit skrivet i min soffa. En mycket trevlig grej som lätt kan bli en vana.

3 Comments:

Anonymous Anonymous said...

mm, att ha datorn i knät och sitta i soffan blir väldigt lätt en vana. Tro mig. Ibland tror jag att datorn ska växa fast på mig.. /åsa

10:07 PM  
Anonymous Anonymous said...

Vad heter dina kroppsdelar då?
Min käraste kroppsdel heter Store Oscar fast han kallas oftast för Captain Fantastic.
Du får förresten sluta ha helt enorma tillägg på ditt msn-namn, man får ju köra skiten i helskärm för att se vad som står =)

10:26 AM  
Anonymous Anonymous said...

Appropå detta så hej hej, nu har även Liv Siv Ta Ett Kliv hittat hit ;) kram

8:21 PM  

Post a Comment

<< Home