Tuesday, October 10, 2006

Jag kallar detta bloggabstinens. Eller har jag skaffat mig ett nytt uppdrag i livet, nämligen att uppdatera bloggen på så många olika ställen som möjligt. För tillfället knappras dessa bokstäver in från en dator på biblioteket i Växjö. En drop in dator dessutom där man enbart har trettio minuter till sitt förfogande, samt ett mycket flottigt tangentbord. De har visst inte samma städrutiner på sina datorer som vi har i Etuna. Å andra sidan är det här bibblot väldigt snyggt ch luftigt så det får väl väga upp.

Någonstans inom mig har begreppet tid skaffat sig luddiga former. Antingen finns det för mycket, eller finns det för lite. Antingen går den för sakta eller så rusar den iväg som om den hade eld i baken. Min tidsuppfattning gör nu alla dessa delar. Tiden går sakta när man är uttråkad, samtidigt inser jag att augusti blev september som nu blev oktober, och jag är fortfarande kvar på samma ställe. Hade någon sagt det i maj hade jag antagligen lagt av ett rågarv och sedan avlägsnat mig. Dagen är uppdelad i nya delar som egentligen bara är dagliga rutiner som bara ska sväva förbi i periferin men som ändå helt plötsligt tar väldigt stor plats. Det finns tid att döda mellan Simpsons och Dr Phil, medan mina helger har för lite tid för att hinna med alla de vänner jag helt plötsligt funit kraft att orka umgås med, vilket jag älskar att göra. Man tilldelas åter så många saker som man hela tiden haft, om än något bortglömda. Det är väldigt intressant, om än lite skrämmande när man som jag i och för sig är diagnostiserad med dåligt minne, men vet med mig att mitt minne är det som är störst och bäst i hela mig.

Nåväl, tisdag och en smula dammig. Dock får jag fara hem redan på torsdag vilket förgyller hela helgen. På papperet är jag egentligen hundvakt, men jag skulle nog byta det till partyprinsessa. Det blev visst mycket fest, och snart simmar de få stackars hjärnceller som fortfarande lever i evigt alkoholrus. Nåväl. Vad ska jag med dem till ändå?

Erkänna fel är inte min starka sida, men det här var inte en vansinnigt bra idé. Jag kan väl inte sitta bland en massa folk och blogga med en dator som hela tiden slänger upp små trevliga hotmeddelanden: "Du har nu tio minuter kvar. Om du inte avslutar innan tiden är ute kommer allt släckas ner och osparat arbete gå förlorat."
Tack för påminnelsen, men räcker det inte med ett meddelande när det är en sisådär tre minuter kvar. Snart kommer väl meddelanden upp som "Avsluta nu nu nu! Annars kommer byggnaden sprängas. Jorden kommer att förmultna och du kommer ätas upp av rabiessmittade kackerlackor."
Alexandra sa idag att jag har väldigt livlig och bred fantasi. Undra var hon fått det från. Bred fantasi?

För övrigt har jag lagat köttfärslimpa idag. Mina starkaste och sista minnen av köttfärslimpa var då den intogs hos farmor och las tillbaka fint på hennes dyraste matta. Det var den största ulriksnacket jag någonsin sett.

Nu går jag och tar en snus.

4 Comments:

Blogger Mia said...

hur länge sen är det du gjorde den där stora ulriken om man får fråga?

Snus? när man kan röka?

smisk på valfritt ställe (dock helst din bakdel- det var länge sen:)

6:48 PM  
Blogger Lotten Bergman said...

Oooh, här skriver du egentligen viktiga saker om hur du mår och tidens flykt, och allt jag tänker är:

"Berätta mer om det flottiga tangentbordet!"

8:12 PM  
Blogger majsan said...

erajkan! Jag och din cykel har glömt bort när du är född. Jag ringer! kram

12:02 AM  
Anonymous Anonymous said...

Ja, snälla, utveckla det flottiga tangentbordet! :) Tiden har en tendens att flyga iväg och nu tycker jag att du ska boka in att komma hem runt min födelsedag så du kan komma på kalas! Pöss!

12:04 PM  

Post a Comment

<< Home